Stresshormon och kvinnliga hormon.

Våra två stresshormoner kortisol och adrenalin.

Våra två stresshormon heter kortisol och adrenalin. Båda fungerar på liknade sätt, dvs sätter igång en process för att vi ska kunna möta fara, jakt, mm.

Kortisol

Bildas i binjurarna och är ett långtidsverkande hormon. (svält, fasta, hårt träning)

Högt kortisol (kroniskt stress) innebär ökat blodsocker, kan ge viktökning runt midjan (insulinresistens), lite fluffigt ansikte, nedsatt immunförsvar, nedsatt fertilitet och matsmältning.  Kroniskt högt kortisol kan också leda till muskelnedbrytning, nervcellsnedbrytning, oro, depression och dåligt minne.

Kortisol varierar över dagen och är högst på morgonen. Det är detta hormon som gör att vi vaknar. Hormonet ger oss fokus och koncentration. Kortisolets optimala dagskurva är alltså stigande under dagen och sjunker sedan på kvällen då vi behöver sova.

Adrenalin.

Bildas i binjuremärgen och skapar fysiska reaktioner och beredskapsläge (adrenalinpåslag). Syftet är att agera här och nu för vi står inför en ”fara”.

Adrenalin ger förhöjt blodsocker, ökad puls och andning, svettning, vidgade pupiller och spända muskler.

Stress i vardagen

Med ovan i bakhuvudet så låt oss reflektera över den stress som vi faktiskt utsätts för i vår vardag. Vi stressar med allt möjligt på morgonen, vi stressar till jobbet, i trafiken, vi kanske inte trivs på jobbet, vi kanske lever i en dålig relation, vi äter dåligt, blir för hungriga (svält). Vi har sedan hela familje logistiken med aktiviteter för barn och för oss själva. Allt detta upplever kroppen som stress.

Stress kan också vara massa buller och ljud i vardagen som vi utsätts för. Det kan vara för mycket träning som vi försöker klämma in. Det kan vara den inre stressen som handlar om dålig självkänsla, prestationskrav, negativa tankar, rädsla, avundsjuka och att man inte mår bra i sig själv helt enkelt.

Stress och bristen på återhämtning

Vi kan leva med ovan stressorer om vi tar hand om dem men om vi missar den viktiga återhämtningen så blir det inte bra. Det är bristen på återhämtning som kan vara hälsofarlig och kan göra oss sjuka.

Stress gör dig sjuk

Fundera på ovan. Ser du den onda cirkeln. Stress påverkar insulinet som i sin tur spär på det metabola syndromet som i sin tur leder till diabetes och hjärt och kärl problem. Stress sänker immunförsvaret som gör dig mottaglig för vardagssjukdomar. Mage och tarm påverkas – vi känner alla till stressmagen. Inflammationer i kroppen gör också att det utsöndras ännu mer stresshormon. Ja listan är lång.

Detta är inte något nytt. Jag tror att vi alla blivit ganska matade med stressinformation tidigare men jag tycker detta är så viktigt och att vi ibland stannar upp och reflekterar.

Kanske kör vi bara på och inte tar till oss detta. Tänker att det blir snart bättre, lugnare osv.

Stress och klimakteriet

Hur påverkar stressen klimakteriebesvär och annat mitt i livet? Finns det någon koppling? Ja, det gör det. Stressen leder till hormonell obalans. Vi har nämnt insulinet och stresshormonen ovan. Koppla då till allt som händer med de kvinnliga hormonen också när vi befinner oss mitt i livet. Din stress i vardagen gör den hormonella balansen ännu mer obalanserad.

Hur tar du hand om stressen?

Hur tar du hand om din stress? Var snäll mot dig själv. Du har bara en kropp och den är din absolut finaste och dyrbaraste kostym du någonsin kommer att ha.

Reflektera över din stress i vardagen och gör något lugnande och jag tror att du kommer se så mycket mer effekter förutom att du känner dig lugnare såklart.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: